Alfhild Agrell

En av Sveriges uppmärksammade 80-tals-dramatiker – Alfhild Agrell – har nu ett eget litterärt sällskap

alfhildagrellI Sverige var Alfhild Agrell (1849-1923) under 1880-talet en av de mest uppmärksammade och uppskattade dramatikerna, både av publik och av kritikerkår. Hon debuterade 1881 med en enaktare och skrev under resten av samma decennium fem dramer och ytterligare några enaktare. Dessa sattes upp såväl i landets större städer som på landsorten. Hennes pjäser spelades oftare än de flesta av Strindbergs, och bland de kvinnliga författarna under 80-talet var hon den som fick flest stycken spelade på Dramaten, prestigescenen framför andra. Men hennes dramatik översattes också och spelades i både Köpenhamn, London och Berlin.

Anledningen till Agrells framgång var hennes dramaturgiska skicklighet, drivet i replikerna och ett ämnesval som låg rätt i tiden. Hennes genombrottspjäs Räddad från 1882 kan till exempel ses som en kritisk kommentar till Ibsens Ett dockhem. Agrells pjäser var alltså problemdebatterande. Med känsla och starkt engagemang diskuterar de kvinnors och mäns olika livsvillkor, tidens sexualmoraler, ogifta mödrars situation och liknande. Agrell var radikal, rörde sig på minerad mark och erkände i sina pjäser att sexualitet och erotik var en realitet även för kvinnan. En del av de behandlade frågorna är fortfarande aktuella.

I historieskrivningen har många av det moderna genombrottets kvinnor hamnat i skymundan. På senare år har de sakta men säkert börjat lyftas fram, både inom forskning och på andra sätt.

1981, hundra år efter Agrells debut, skrev Ingeborg Nordin Hennel pionjärarbetet Dömd och glömd. En studie i Alfhild Agrells liv och dikt. Vidare har några av Agrells pjäser kommit i nyutgåva och även gjorts tillgängliga elektroniskt. Dramat Räddad har på nytt satts upp i en bejublad föreställning 2007, och ett Alfhildpris har stimulerat dramatik som i Agrells anda synliggjort ett kvinnligt perspektiv på allmänmänskliga frågor. Förutom detta ges Agrells samlade dramatik ut 2012, kommenterade av Nordin Hennel som även arbetar på en utökad monografi om Agrell (båda verken på Atrium Förlag, Umeå).alfhild5

Mot denna bakgrund är det hög tid att Alfhild Agrell får ett eget litterärt sällskap. Ett sådant bildades i juni 2012 och har sin bas i Agrells födelsestad Härnösand. Där bodde hon fram till sitt giftermål 1868 då hon flyttade till Sundsvall och kort därefter till Stockholm. Hon ligger begravd på Säbrå kyrkogård utanför Härnösand.

Det nya sällskapets syfte är att stimulera både intresset för och den fortsatta forskningen om Agrell och hennes författarskap. ”Det är fascinerande med denna konditordotter från Härnösand som plötsligt började spelas på Dramaten”, säger sällskapets ordförande Eva Proffe. ”Vi vill att kvinnan bakom namnet på Alfhild Agrell-salen på Sambiblioteket här i stan ska vara något mer än bara ett namn.” En annan av initiativtagarna, Anna-Lena Lundblad, ser framemot att lära känna Agrell även som folklivsskildrare och reseberättare: ”Inom sällskapet har några av oss läst lite av henne och är nyfikna på mer, medan andra har läst nästan allt.” Det senare gäller Farrah Mustajärvi, Göteborg, som översatt Räddad till sitt modersmål farsi och som kom till Härnösand för att närvara vid sällskapets första möte.

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s